I Love Running

Hela förra veckan var jag sjuk och vilade från träningen. Jag tog min första runda i lördags. Då hade jag mycket spring i benen efter all vila. Sprang med Sofie som inte kände sig helt pigg så vi tog det lugnt. Sprang och gick 6 km. Idag kände jag mig laddad att springa långt och snabbt. Tänkte att jag borde flyga fram då jag vilat så länge. Men så blev det inte. Tung i kroppen, sega ben, håll, molande obehaglig känsla i magen, ont i knäna och insidan av smalbenet. Vet inte om det var jag som kände efter för mycket eller om kroppen bara inte hängde med. Det var motvind och det kändes som jag vägde 30 kg för mycket. Segt som fan!
Det blev iallafall 7,74 km på 37,40 min. Jag flög inte fram på snabbafötter utan jag kämpade med sega ben och kropp. Men jag genomförde passet! Nu dusch sen plugg.

Äntligen väger jag under 60 kg, 59,9 kg visade vågen i morse. 🙂 Det har tagit sin lilla tid men jag har även tillåtit det att ta tid. Jag har inte gått på några dieter, har dragit ner på kolhydrater vid måltiderna men äter fortfarande allt.

När jag väntade mitt första barn Melvin gick jag upp 25kg. Jag har under hela mitt liv varit smal och ätit allt som är gott och gärna mycket. Det fortsatte jag även göra när jag väntade barn och ”unnade mig” det mesta. Hade cravings på mjukglass och åt minst en om dagen efter lunchen under sommarmånaderna. Det jag inte tänkte på var att jag inte längre är 20 år utan 30 år och att jag inte kunde springa
5-10 mil i veckan under graviditeten. Jag cyklade dock två mil om dagen men gick upp i vikt i rask takt. För övrigt tyckte jag att jag var väldigt fin och hade gärna en tajt klänning för att visa upp min stora mage och min fylliga barm.
När Melvin var född kom jag igång med löpträningen efter ca 3 mån. Jag började träna med andra mammor. Vi körde styrketräning på utegym och backträning med barnvagnarna. När Melvin var 6 mån blev jag gravid igen. Blev fruktansvärt trött och orkade inte träna lika mycket. Jag fick dock missfall i tredje månaden. När jag hade återhämtat mig och kommit igång med träningen blev jag gravid igen. Jag körde på med träningen som vanligt tog det bara lite lugnare. I 7e månaden började fogarna krångla. Jag kunde knappt gå. Orken, viljan och konditionen fanns där men det blev fysiskt omöjligt att träna.
När Elliot föddes så satte jag igång med träningen snabbt. Jag hade så mycket spring i benen efter allt stillasittande. Kanske körde jag igång lite för snabbt. Minns hur jag låg i soffan efter en lugn löprunda och kunde inte röra mig. Kändes som hela underlivet spruckit upp. Men jag har hela tiden lyssnat på min kropp och tagit det försiktigt när den sagt ifrån.

Så jag har inte vägt under 60 kg på väldigt länge. Jag hann aldrig gå ner till målvikten innan jag blev gravid igen och gick upp ca 20 kg när jag väntade Elliot.

Jag vet att man inte ska stirra sig blind på vågen men jag tycker iallafall att det känns bra att vara under 60 kg, men vill gärna vara nere runt 55kg där jag var innan jag väntade mitt första barn. Dessa extra kilon gör en heldel för mina tider när jag springer. Jäklar va fort det kommer gå när jag väger ännu mindre! 🙂

I fredags smällde det till i kroppen och jag blev helt däckad. Fick hög feber, en boll med taggtråd i halsen och huvudvärken från hell. Det var längesedan jag kände mig så dålig. Brukar ju aldrig bli sjuk. Igår orkade jag knappt resa mig ur sängen. Idag mår jag betydligt bättre. Febern är borta bara halsont och huvudvärk. Får se om jag orkar ta mig till styrelsemötet imorgon.

Jag hamnade av en slump på en blogg idag. Kommer inte ihåg nu vad den hette. Han som skrev bloggen var iallafall utbildad löparcoach. Det är något jag skulle vilja bli. Ska kolla upp det. Nu längtar jag efter ett löppass!

Idag efter lämning av Melvin mötte jag och Elliot upp Sofie och vi tog en löprunda. Det blev sammanlagt 9km varav 3,5 km backträning.
Elisabet från vår bank ringde precis. Lånelöftet är i princip klart. Hon ska bara stämma av med kollegor på onsdag och sen kan vi lägga bud på huset på Ekerö… och där blev jag lite nervös. Vill jag verkligen flytta och lämna denna fina lägenhet och stadsdel? Jag tror dock det kommer bli bra. En trygg uppväxt för barnen, nära vatten och natur. Det som blir den största omställningen blir avståndet till vänner och jobb.

Just nu läser jag en kurs på Berghs school of communication, Projektledning på distans. Det är grymt kul och en mycket bra kurs! Jag kände ett stort behov att få igång hjärnverksamheten igen efter en längre tids föräldraledighet. Det är skönt att tänka på något mer än bara projektleda hem och vardagen. Elliot sover nu så jag tänkte passa på att läsa och skriva lite. Men jag har så svårt att fokusera just nu. Ska bara göra kaffe, ska bara deklarera, ska bara äta, ska bara förbereda kvällsmiddagen, ska bara plocka lite, ska bara städa. Men allt det kan jag göra sen. Nu blir det en timme framför datorn! Ska bara skriva klart här först…

M vaknade 4:30 i morse och E strax därefter. Nu sitter vi tre i soffan och kollar Barnkanalen. En kaffe latte på dethär och dagen är igång! Är så himla trött att det gör ont i kroppen.
M ska vara hemma från förskolan idag då han fick ögoninflammation igår. Han ser fortfarande röd ut i ögat.
Snön fortsätter ösa ner. Enough already! Stop snowing!

Nu är det dags att sätta upp mål med min träning igen. Var inne på marathon.se och hittade Mil Spåret som är den 23 maj. Det loppet har jag aldrig sprungit och den ligger bra i tid, så jag har några veckor att komma i form igen. Hittade ett träningsschema på 10 veckor som jag ska köpa. Det finns även gratis men då får en inte det där lilla extra.
Idag blev det löpband, 6km 28 min. Började för hårt och blev snabbt seg i benen. Igår körde jag också löpband, 3km uppvärmning 3km i 4 min/km tempo och 1 km nerjogg. Längtar efter torr asfalt och ljusa kvällar.