I Love Running

Jag har bestämt att det här blir mitt sista inlägg här på bloggen på obestämd tid. 

Lite info kommer upp angående mitt företag. Men jag kommer inte skriva om min egen träning så som syftet var från början med denna blogg. Jag har precis smygit igång min löpning efter veckor av rehab och just nu vill jag hålla mina nya mål och min träning för mig själv. Jag kommer återuppta den svarta träningsboken och skriva där istället. 

Det har varit så kul att få alla fina mail och hejarop både här, när vi mötts på stan och under lopp, då många hejat och tackat för en inspirerande blogg. Jag har fått pepp både när det gått bra men även när jag haft svackor. 

Mitt företag I Love Runing rullar på som vanligt. Jag coachar privatpersoner, Löpgrupper och företag. Håller föreläsningar och seminarier. Just nu är det ganska fullt i kalendern vilket jag är oerhört tacksam över. Någon lucka kan vi hitta om du vill bli coachad av mig eller bli inspirerad och motiverad genom föreläsning. 

Våga investera i dig själv och dina anställda! 

”Hur vi mår fysiskt och psykiskt påverkar hela våra liv, både privat och yrkesmässigt”. 

 
Med de orden säger jag, hej då! Vi ses! 

Som ni märker går det sådär med min egen träning just nu. Jag har en fot som vägrar ge med sig och nu kan jag inte ens cykla. 

Transportcykling på måndagen, 50 km. 

Onsdagen började fint. Härlig, solig morgon.  

 Jag cyklade in till stan i godan ro. 23 km Jobbade hela dagen. När jag skulle cykla hem så var det någon jäkel som snott den. Jag hade tänkt skaffa mig en ny cykel så småningom men bestämmer helst själv när det är dags. Peter var snäll och hämtade upp mig med vespan. 

Resten av veckan fick jag bli vespa-bunden. På torsdagen var jag åter igen på shockwaves-behandling. Jag har inte kännt så stor skillnad på foten sedan sist. Nu ökade vi på behandlingen något. 

Jag gick upp i ottan på fredags morgonen och mötte upp Annele. Vi åkte in till Gärdet och hängde på låset till en utförsäljning av höst- och vinter kollektion av märket Isbjörn of Sweden. Det var helt hysteriskt mycket folk. Jag köpte lite fina barnkläder. 

 
På lördagen kändes det riktigt bra i foten. Så jag småsprang lite med barnen. Bara för att känna efter lite. Vi besökte kunglig mark och hade picknick.  

    
  På söndagen kändes det inte lika bra i foten. Jag blev så besviken att det aldrig blir bra. Men istället för att deppa drog hela gänget till stranden. Jag tog mitt första dopp för i år. Riktigt dåligt faktiskt att jag inte badat tidigare. Det blev faktiskt flera dopp för oss under dagen. 

 När barnen somnat på kvällen stack jag ut på en runda med Peters cykel. Det gick att cykla på den men den är alldeles för stor. Planen var att cykla en runda som Peter hade beskrivit för mig tidigare. Den skulle vara 30km. Jag cyklade med den för stora cykeln precis som han beskrivit. Cyklade och cyklade och cyklade.  

   
Tillslut förstod jag att jag hade åkt fel. Kollade gps;en och mycket riktigt jag var helt fel. Det var bara att vända. Det började mörkna och jag var vilse på Färingsö. Inga lampor på cykeln och bilarna hade sjukt bråttom. Jag höll mig så långt ut i kanten jag kunde. Höll mig lite för långt mot kanten så jag körde omkull på gruset. Skrapade upp benet som som gled på grus och asfalten. Kroppen landade mjukt i dikeskanten. Efter vurpan grät jag. Sådär hulkande. Mest för att jag var så fruktansvärt arg. Jag kunde knappt röra benet, cykeln var för stor, jag hade inga lysen på cykeln, jag var mitt ute i ingenstans där vägarna var smala och bilarna körde fort, jag hade lika långt hem som jag redan hade cyklat. Jag var helt vilse. Men det värsta jag kunde komma att tänka påvar foten som blivit sämre. Att jag inte kan löpträna, utan måste hålla på med skitsporten cykling. 

Ok så kändes det precis då. Efter dusch och chiapudding med blåbär kunde jag tänka mig att cykla någon gång igen i framtiden. 50 km cykling. 

Jag fyllde 35 år i onsdags och blev så himla fint firad hela dagen. Riktigt rörd blev jag faktiskt för alla fina människor i min omgivning. 

Jag fick bland annat ett par cykelskor och trampor. Någon jag länge tänkt köpa men inte blivit av.  

 Middag och tårta med familjen när jag kom hem från jobbet. Det kunde inte blivit ett bättre avslut på dagen. 

Fortfarande inget löppass för mig. Så ni som vill läsa om träning och löpning får vänta någon vecka till. Denna vecka har blivit dålig även med cyklingen. 

I måndags och tisdags transportcyklade jag till jobbet. 50 km på måndagen och 50 km på tisdagen. 

I torsdags var jag och gjorde min första stötvågsbehandling.  

 Det gör inte särskilt ont i foten för tillfället mest känning och irritation. Men jag är försiktig då foten kommer läka snabbare om den får läka ordentligt innan jag kör på igen med löpningen. 

På fredagen åkte vi till landet, jag och barnen. Peter och hans vän Björn åkte till Mora för att cykla CykelVasan 90 km. Jag är  lite sugen på att också köra nästa år. Vi får se hur det blir med det. 

Jag och barnen hade det fint på landet hos mamma. Plockade blåbär, hoppade studsmatta, lekte, slappade, grillade och hade det skönt i värmen.  

    
   
Det var det. Hej! 

Hej, det har varit en lång konstpause här på bloggen. 

Det har inte blivit en enda egen löprunda sedan sist då jag har fått en överbelastning av plantarfascian och dess fäste. Foten vill inte bli bättre, trots stretch, styrketräning, vila och TENS. Jag har även köpt ett par Bilkenstock som jag går omkring i hemma. 

Jag har deppat en del under den här tiden men ryckt upp mig och hoppat upp på cykeln. Och jag måste säga att det blir roligare och roligare att cykla. Nu är jag sugen på att köpa en racer och börja nöta asfalt. 

Idag har det blivit två cykelpass plus styrketräning, jag tog en tur i morse, 15 km. Full fräs från början till slut. 

Sen kom min syster med familj. Vi grillade och hade det trevligt. 

På kvällen drog jag ut igen på en kvällsrunda. 20 km. Jag cyklade mot stan och det kändes som jag kunde cykla hur långt som helst ikväll. Jag var dock inte lika kaxig när jag vände vid Bromma. Det var motvind hela vägen hem.  

 
Nu ska jag dricka grönt te med kokosfett och slänga mig i soffan. 

Hörs. Hej. 

Hej alla! 

Det här blir inget träningsinlägg. Jag kan inte träna just nu. Foten strular fortfarande.  Jag har bokat tid för att kolla upp den. Jag försöker motivera mig att ge mig ut på cykeln eller åtminstone ta cykeln till jobb. Men just nu har det varit mycket jobb, tidiga mornar och sena kvällar. Och jag har köpt en ny Vespa som det är så jäkla härligt att svischa fram med. 

 Min prio ligger inte på min egen träning just nu utan nu ligger jobb i fokus. Men självklart ska jag sätta igång så fort det går. En vecka utan träning känns som flera månader. Jag älskar att träna och mår så otroligt bra av det. 

Helgen tillbringade vi i Linköping hos min pappa och hans fru Inger. Det blev en härlig helg och barnen ville aldrig åka hem. 

             
  
Jag vill även tacka för alla fina mail, Sms och samtal jag fått under de senaste veckorna. Det har varit så många som tackat för bra och inspirerande träning och coachning och stöttning i livet. Jag blir rörd och så jäkla glad att kunna hjälpa en massa fantastiska människor som alla har olika förutsättningar, syften och mål. Tack även alla ni tjejer och killar som berättat om mig och vilka förändringar och framgångar arbetet hos mig har gjort för er. Det är alltid extra kul att bli rekommenderad. 

Hur vi mår beror på många faktorer. För att må bra behöver vi uppleva en känsla av sammanhang, socialt välbefinnande samt fysisk och psykisk hälsa. 

Ibland måste en kil tas bort eller sättas dit för att det ska bli ett flöde. Det kan tex handla om vanor, relationen, mönster eller inställning. 

Är det något du behöver ta bort eller lägga till i ditt liv för att må bättre? 

Kram på er!