Planen var att få upp lite fart på löppassen denna vecka. Men jag har fortsatt harva med distans istället. Det har framför allt berott på att jag fick sådan fruktansvärd skoskav av mina Icebugs och det är isgata ute så det är i princip omöjligt att springa tempo utan dubbar och löpbandet har inte lockar ett dugg. Ja ni hör, latmasken har varit här under veckan och den mentala styrkan och motivationen har varit som bortblåst.
Nästa vecka ska jag ta mig till gymmet och köpa kort. Något jag tänkt göra väldigt länge men jag tycker det är rätt trist att träna annat än löpning. Men om jag ska bli en starkare löpare under 2015 så är det bara att göra.
I måndags fick jag till ett lite längre distanspass, 23 k. Jag mötte upp Sophia och vi sprang en runda i lugnt tempo.
Vi träffade familjen rådjur som glodde på oss. Vi glodde tillbaka och fotade. De skuttade tillslut iväg.
På tisdagen blev det backträning. Idag hade jag mina Icebugs på mig. Vilket gav mig perfekt grepp upp för den isiga backen.
Sophia var superstark i backen. Hon är ju då även en av världens bästa ultralöpare och topp 10 bland svenskorna på marathondistansen.
Vi körde 5* 60 s, 5*40s och 5*20 s. Det var tungt för mig men jag gjorde mitt bästa. Jag får ofta påminna mig själv när det känns tungt att det inte var så längesedan jag började träna efter långt uppehåll.
Totalt fick jag ihop 12 k.
Veckan har sen fortsatt med distans. Under onsdagen sprang jag 12 k på isgata. Idag utan dubbar då jag hade sådan skoskav av mina Icebugs. Ska skaffa mig dubbar som träspå skon. Tempot fick dras ner en aning på grund av vägunderlaget.
På torsdagen hade jag svårt att motivera mig att sticka ut på löprunda. Men masade mig ut på ett lunchpass. Det blåste mycket. Jag hade skoskav, var trött och seg och även idag trist, halkigt underlag. Det blev dock 8 k. Väldigt sega kilometer vill jag tillägga.
Fredag och det blev löpvila. Jag gjorde istället något som jag brukar tycka är trist och långsamt. Jag tog en morgonpromenad och uppskattade det faktiskt trots att det var lite svårt att ta sig fram.
Efter morgonpromenaden bestod resten av dagen av administrationsjobb. Sen ett besök hos naprapat Oscar på Bromma Naprapat & Rehab.
Jag kände mig totalt mörbultar dagen efter och tog löpvila även på lördagen.
Till frukost gjorde jag c-vitamin boost, tips från Linas matkasse, apelsin, citron, morot, gulbetor och ingefära.
Den var det delade meningar om i familjen men jag tyckte den var god. Jag gjorde även en blåbär- och björnbärs-smoothie som var mer uppskattad av familjemedlemmarna.
På kvällen körde jag med TENS-apparaten på vaden efter rekommendation från Oscar att massera och stretcha vaderna för att få bukt med mina känningar under foten som jag haft en längre tid. Och det hjälpte! Idag, söndag vaknade jag utan en enda känning under hålfoten. Vilken lycka! Genast blev jag sugen på att springa igen. Bestämde mig för att testa lite fart på söndagen. Det gick sådär då det bitvis var riktigt halt. Tills en trevlig löpare berättade att halva löparbanan var isfri. Så jag tog mig dit och körde 200meter fram och tillbaka. Tappade en del fart på vändningarna men farten var ändå inget att skryta om och det var skönt att kunna springa avslappnat utan att vara rädd för att halka. Det blev 1200 m, 1000m, 800m, 600 m, 400m, 200m med 1 minus vila mellan varje intervall. Totalt 10k löpning.
Kram!
I Love Running 
Kommentera