Igår körde jag ett tufft pass på löpbana, korta intervaller. Jag sprang med mjölksyra. Det är något jag verkligen avskyr att få och brukar således undvika att ta ut mig så mycket på mina löppass.
Jag vaknade i morse med träningsvärk och stel i hela kroppen. Jag drömde till och med om mjölksyra och stela ben inatt. I drömmen skulle jag ut och springa som löpcoach med en löpgrupp. Det kom en backe och mina ben blev stumma och jag fick mjölksyra och kunde inte ta mig upp för backen. Alla löpare sprang om mig. Jag kämpade och kämpade men benen var som blyklumpar.
Jag brukar aldrig få träningsvärk. Hade inte ens några känningar i kroppen efter Stockholm Marathon i år då jag sprang under 3h.
Jag förstår ju vad det är jag ska träna på för att bli en snabbare löpare. Fler mjölksyre-ångestpass.
Imorse tog jag en lätt återhämtningsjogg. Det var skönt och det kändes bra att benen inte var några blyklumpar, utan det gick lätt att springa fast jag var lite stel.
8 km löpning.
Hem till dusch. Svepte i mig en iskaffe. Satte på mig civila kläder och stack iväg.
Bra start på morgonen!
Jag måste bara visa dessa skönheter. Hela vår uppfart är fylld med pioner i tre olika färger och de doftar ljuvligt.
Vi hörs!
I Love Running 
Kommentera